👉 Länk till analys – Byggkoll från Svensk Byggtjänst ›

Analys: Viktiga lärdomar från skredet i Stenungsund

Bilderna av den raserade motorvägen utanför Stenungsund är dramatiska och nu har åtal väckts. Stefan Olsson, advokat på Wåhlin Advokater, analyserar rapporten som lett fram till åtalet. Vem bär ansvar för olyckan, och varför?

Vi minns det förmodligen alla. Natten den 23 september 2023 slets en 400 meter lång sträcka av E6 upp av ett jordskred öster om Stenungsund. Tre personer skadades när deras bilar drogs med i skredmassorna. Det som då såg ut som en naturolycka har utvecklats till en lång process som berör såväl straffrätt som entreprenad- och skadeståndsrätt.

I juni 2025 presenterade Statens haverikommission (SHK) sin slutrapport och i juli 2026 väcktes åtal vid Uddevalla tingsrätt mot två personer.

Enligt SHK var den direkta orsaken till skredet att marken på fastigheten överbelastades av fyllnadsmassor i samband med anläggandet av en företagspark. Bakom det låg bland annat en bristfällig geoteknisk utredning. En karta angav felaktigt berg i dagen där det i verkligheten fanns upp till femton meter lös lera.

Tolkades olika

Till det kom en otydlig planbestämmelse i detaljplanen. En bestämmelse om schaktnivå tolkades av planförfattaren som en lägsta schaktningsnivå men av kommunen som en högsta tillåten fyllnadsnivå. Den senare tolkningen fick till följd att markarbetena inte krävde marklov och därmed inte heller genomgick den kontroll som annars hade skett.

SHK konstaterar också att inga kompletterande geotekniska undersökningar gjordes innan arbetet inleddes. Detta trots att exploatören enligt exploateringsavtalet med kommunen hade åtagit sig att bekosta sådana. Den kanske viktigaste juridiska poängen i rapporten är att en detaljplan aldrig reglerar hur markarbeten faktiskt utförs. Det ansvaret vilar alltid på byggherren enligt 10 kap. 5 § PBL.

Åtalas för grova brott

Åtalet vid Uddevalla tingsrätt riktas nu mot en företrädare för markägaren och mot den entreprenör som utförde markarbetena. Åtalet omfattar allmänfarlig vårdslöshet och vållande till kroppsskada, båda rubricerade som grovt brott, samt framkallande av fara för annan och otillåten miljöverksamhet.

Åklagaren gör gällande att marken belastades med omkring 200 kilopascal mot tillåtna 50 och att cirka 19 000 kubikmeter mer schaktmassor lades upp än vad som var tillåtet. Företagsbot om 7,9 miljoner kronor yrkas mot vardera av de inblandade bolagen och näringsförbud mot en av de tilltalade. Alla förnekar brott.

Parallellt med brottmålet växer en större civilrättslig process fram. Trafikverket har krävt Stenungsunds kommun på omkring 570 miljoner kronor för att återställa E6. Kommunen har i sin tur riktat regresskrav mot de aktörer som utförde markarbetena.

Här bör man dock hålla isär SHK:s uppdrag från den ansvarsprövning som nu görs i domstol. SHK utreder orsaker, inte skuld. En fällande brottmålsdom fastställer inte i sig skadeståndsskyldigheten. Men när ansvaret ska fördelas mellan markägare, entreprenör, konsult och kommun kommer bevisning som tas fram i brottmålet att få stor betydelse.

För byggherrar och entreprenörer är lärdomen densamma oavsett utgången i Uddevalla: En detaljplan, hur den än är formulerad, fritar aldrig den som utför markarbetet från att själv kontrollera vad marken faktiskt består av.

Själv är alltid bäste dräng!